En skara på tio personer samlades på morgonen och fick en mycket intressant introduktion av arrangören. En hel del historia och intressanta beskrivningar av hur bl.a. den politiska och ekonomiska situationen var och är i landet. Sådant som det tar hur lång tid som helst för oss att finna ut på egen hand.
Efter introduktionen begav vi oss till kåkstaden KAYAMANDI utanför Stellenbosch. Den kåkstad som förmodligen har den allra vackrast utsikt av alla kåkstäder i trakten och det finns många. En har t.ex. mer än en miljon innevånare. Vi ber den ärade läsaren att tänka sig hela Stockholms befolkning (med kranskommuner) boende i en kåkstad där avloppet rinner i rännstenen och torrdassen står på rad och där kvinnorna tvättar tillsammans på gemensamma tvättplatser. Detta ger ett perspektiv på vad vi är på väg att få ta del av. Kayamandi är en betydligt mindre kåkstad men inrymmer trots det väldigt mycket folk.
När vi kommer fram möts vi av Kayamandis informelle borgmästare, den jovialiske MADIBA. Just det. Namnet känner vi igen från en mer berömd Madiba nämligen Mandela.
Vår Madiba tillhör samma klan som Mandela, vilket han naturligtvis inte missar att berätta om. Madiba har gjort och gör en massa gott för "sin" kåkstad och alla känner honom märker vi när vi går runt i gränderna och kikar in i husen.
Det är torsdag och fram emot helgen vankas lite bättre mat som fläsk, kyckling och fårskalle. Madiba berättade att han älskar fårskalle, vilket beror på att han som ung lärde sig tycka om det. Anledningen var att svarta på den tiden inte fick köpa annan mat än sådant som de vita ratade och däribland var då sådant som fårskallar och inälvor. Nu finns naturligtvis inte några sådana regler men de svarta har lärt sig tycka om detta så man fortsätter.
Vi passerade en gris som just mist sin framtid och slaktats på gatan. I nästa gathörn pågick slakt av kycklingar. Inget konstigt med det.
Fortsättning på referatet från detta fantastiska besök följer.
Hälsar
Eder Tillgivne
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar