Vi fortsätter vår vandring i kåkstaden KAYAMANDI med Madiba som guide och bjuds in till stadens PUB. Här erbjuds hembryggt öl, som serveras i tvåliters konservburkar. Madiba berättar att det behövs rätt mycket av brygden för att inmundigaren ska bli lite på snusen för ölet håller bara runt 2% och då får man ju som sagt ladda lite mer i stället men man får inte missa att planera för konsekvensen för det är en bit att gå till stadens pissoar (se nedan).
Ölet bryggs alltså på plats av PUB-madammen i öppna kärl (gamla plastdunkar) där ölet kryddas med flugor och skräp.
Vi avstod från att ta oss en öl på PUBen då man ska vara försiktig med att dricka alkohol i värmen.
Som sagt, man blir ju lite nödig av alltför mycket öl och då får man kuta till bekvämlighetsinrättningen, som ligger en bit bort från PUBen efter en tung uppförbacke. Inrättningen är enkel men fyller sitt syfte och där kan trycket lättas. Kanske är placeringen av inrättningen i förhållande till PUBen väl uttänkt för om man blir alltför påverkad av ölen funkar inte konsekvensproceduren och detta hämmar säkert risken för överkonsumtion av brygden. Vad vet vi egentligen?
På väg till inrättningen passerar vi förresten dagens leverans av godsaker till middagen.
För att tala om något trevligare så lär vi känna en massa härliga ungar under promenaden i kåkstaden.
Ett gäng med lite äldre barn följde med oss på rundvandringen och ville gärna bli fotograferade och spelade lite "teater" för att få uppmärksamhet.
Kåkstaden ligger på en sluttning och ju högre upp vi kommer desto finare blir husen. Här bor de som lyckats i livet och som fått råd med att skaffa sig finare hus och en liten privat trädgård. Högst upp bor de som lyckats bäst och där hittar vi också Madibas hus. Det märkliga (för oss i alla fall) är att de som lyckats i livet och kunnat bygga sig ett fint hus ändå stannar kvar i kåkstaden och inte beger sig iväg till "finare" områden. Detta tyder på, tolkar vi, en stark samhörighet.
Längst upp ligger också dagis och skolor och vi får besöka dagiset där det är dags för sovstund. Vi får störa ändå och Madiba verkar vara allas morfar när han myndigt kommenderar smågluttarna att sjunga nationalsången. Sången avsjungs med all ljudvolym de små stämbanden kan prestera och det är härligt att höra.
Vår deltagaravgift går oavkortat till detta dagis och för pengarna köper Madiba sådant som kan bli lite extra för ungarna.
"Oavkortat" är ett ord som Eder Tillgivne högaktar. Här kommer varenda cent till nytta och det känns fantastiskt bra. Eder Tillgivne och hans Väna hustru har under åren ondgjort sig mer än en gång över de stora hjälporganisationernas "läckage" av insamlade medel till administration, resor och annat. Röda Korsets skandaler med de Westerbergska arvodena, generasekreterarens lyxtjänstebil och medarbetares stöld av pengar kommer vi aldrig att glömma och har därför vänt RK ryggen för all framtid. Även om det är nya kvastar där idag så sitter säkert slöseriet i väggarna under lång tid. Vi har också ett fadderbarn genom Barnfonden och har ondgjort oss över styrelsens resor för att inspektera hjälparbetet. Tänk så många malarianät eller getter och höns man skulle få för styrelsens resekostnader. Vi är fortfarande givare till Barnfonden men det beror uteslutande på att vi inte vill överge vårt fadderbarn. När det blir gammalt nog för att inte längre kunna vara fadderbarn, lämnar också vi Barnfonden.
Här i Sydafrika finns ett hjälpprojekt där alla pengar som kommer in OAVKORTAT går till sitt ändamål. Härligt!
Se sydafrikabloggen: http://sydafrikablogg.blogspot.com klicka på "Grandpa Super Bear" och sedan är det bara att följa Eder Tillgivne och hans Väna hustrus exempel och skicka in en slant.
Tack till arrangören och Madiba för ett oförglömligt besök i kåkstaden KAYAMANDI.
Hälsar
Eder Tillgivne
PS
Om den ärade läsaren tycker att Eder Tillgivne raljerat i beskrivningen av besöket i kåkstaden så vill författaren understryka att så inte är fallet. Dels är Eder Tillgivnes blogg ett kåseri mer än en dokumentation och dels, och det är det viktigaste, hade Madiba en underbart distans i sin guidning till den ibland lite lågt stående civilisationen vi fick uppleva. Han skojade friskt i sin beskrivning av det vi fick se, vilket också ger Eder Tillgivne rätten att i lättsam och skämtsam ton återge besöket.
DS
1 kommentar:
Ja, nu har ni ju sett hur de fattiga har det också. Det är ju inte alla som tar del av den delen på sin lyxsemester i SA.
Skicka en kommentar